François Ribeyrolles-Marcus   |   Kurt Simons

En gallerist som inspirerade

Under mina många besök hos Galleri Konstruktiv Tendens på 1990-talet lärde jag känna Monica Urwitz. Hon var en färgstark och generös kvinna som drev galleriet med stort engagemang och fingertoppskänsla. 

Monika hade ett förråd i galleriet som var fyllt med bilder som vi besökare kände till men alla tilläts inte gå in där. För att få en glimt av denna guldgruva fylld med konstverk var man tvungen att visa sitt verkliga intresse för konst. Monika förstod mitt genuina konstintresse och öppnade upp så att jag skulle kunna botanisera bland hennes skatter. 

När det gällde vem som fick göra en utställning hos henne var hon mycket sparsmakad och kräsen. Skulle man komma ifråga var man tvungen att äga ett konstnärsnamn som var etablerat. Dock fanns där några konstnärer som lyckades övertyga henne om att få ställa ut hos henne trots att de inte var så etablerade.

En av konstnärerna som tillhörde de stora namnen var Gert Marcus, make till Françoise. Gert var redan då ett känt namn i konstvärlden och behövde ingen särskild presentation. I samband med en av Gerts utställningar hos Konstruktiv Tendens fick jag förmånen att vara med vid själva hängningen och träffade då Françoise för första gången. Att få vara med när konstverken placerades ut i galleriet var fantastiskt inspirerande och att få lyssna till deras resonemang då konstverken kom på plats var oförglömligt.

Sedan dess har Françoise och jag fått tillfälle att träffas ett flertal gånger. Förutom vid avtäckningen av en skulptur skapad av Gert, som finns på Linneberg i Värnamo, så har Françoise visat sin konst ett flertal gånger då jag fått förmånen att stå för regin.

Jag är imponerad av Françoise förmåga att visa ”ljus” och hur hon ger upplevelsen av ljus nya dimensioner. Även hennes tematik och experimenterande med siffror ger betraktaren en spännande upplevelse. Hon bevisar om och om igen att hennes upptäckarglädje spränger alla vanliga gränser.

Françoises beskriver sin konst så här:

Blicken på naturen med logiken och sinnena 

Geometri (Geo =jord metri=mäta). Skulpturerna jag arbetar med är geometriska. Jag skulle också vilja kalla dem ”rummetriska”. 

Det vi mäter och räknar skrivs ner med siffror. Ordet siffra kommer från arabiska ziffr som betyder tomrum. Skulpturgruppen ”1 till 9 vinklar” består av 9 tredimensionella siffror vars vinklar fångar ett antal delar av rummet. 

Jag dras till svarta stenar som erbjuder former som uttrycker tyngd och det lågmälda. Relieferna i skulpturen ”Ett till nio” är riktiga geo-metri i en granitsten på vilken ljuset glider fint och subtilt över de polerade ytorna. 

Ljuset som passerar genom ett prisma erbjuder fascinerande skatter för ögat. Som kontrast till det svarta har jag t.ex. använt ljuset som passerar genom ett prisma och släpper ut spektralfärger. Detta sätt att arbeta ledde till några utställningar på fantastiska platser såsom Röda Sten i Göteborg, Castello Mediceo i Melegnano (I), Lund Domkyrkas krypta och senast på Ernst Deutsch Theater i Hamburg. 

I denna utställning presenteras dock något mycket enklare att hantera. Under prismor placeras en tunn färgfilm samt lite vatten eller lim. Det är bara att leka med det naturen erbjuder.

Med rötterna i Konstruktiv Tendens

Kurt Simons är en relativt ny bekantskap för mig personligen men han tillhör också gruppen som träffades runt Monica Urwitz hos Konstruktiv Tendens. Kurt har under hela sin verksamma tid som konstnär förfinat och renodlad sitt uttryckssätt. 

Johan Åström skriver så här om Kurt:

När man skriver om konst finns ofta ett behov att hänvisa, etikettera och förpacka det sedda till en viss konstriktning. Det blir en igenkänning för de redan insatta och ger samtidigt legitimitet och ordning. Men många konstnärer känner sig inte hemma i facket de placeras. För att ta till oss Kurt Simons konst, behöver vi inte upprepa namn på konstriktningar. Det räcker med att han själv behärskar traditionen som han bär med sig.

Konstverken saknar ramar, bokstavligt och bildligt. De större verken kan därför kommunicera med rummet, de drar och spänner. Vi blir som betraktare delaktiga. De är utförda i 5 mm PC, polykarbonat, ett plastmaterial han arbetat med de senaste fyra åren. Ibland bemålade, ibland redan infärgade. Trots att de är knivskarpa i utförandet så är verken manuellt bearbetade och utskurna.

Vi hälsar Françoise Ribeyrolles-Marcus och Kurt Simons hjärligt välkomna till Galleri 25!

Mars 2023

Björn Inganäs